Flimmer..

Nu känns det bättre men ja känner hur hjärtat hoppas o studsar i sin egna värld.
Hundarna är på tok för understimulerade så imorgon ska vi träffa tollartjejerna för lite bus o kanske nån träning.
I helgen jobbar ja till 14 sen ska ja vara hundvakt åt Story som ska sova hos oss.
Har betalat in till kursen som börjar i Mars och det blir Max som får gå den. Sen har jag två starklara hundar till lydnads 1an o förhoppningsvis 2 Lp1:or i slutet av året.
Fortvarande sjuk

Hjärtat känns lite oroligt o ja har tungt att andas, blir yr så fort ja ställer mig. Men idag kan jag iaf sitta upp. I helgen har ja bara kunnat ligga.
Snart kommer mamma hit o tar ut hundarna på promenad o kommer med lite frukost.
Har gått ner 3 kilo o känner mig som ett skelett :(
Feber

Vi skulle åkt på 30 års kalas idag men för min del blev det inställt. Mår lite bättre nu men kan fortvarande inte stå på benen. Hoppas på att M tar med sig lite fika när han kommer hem. Nu ska ja stänga ner igen. Fryser så det gör ont...
VC

Jag har fått en remiss till bandspelar ekg och ja ska kolla min puls regelbundet o åka till akuten om pulsen är över 120 eller om ja flimmrar. Eftersom ja inte kan ta min egen puls så ska ja köpa mig ett stetoskop så ja kan lyssna på hjärtat o kolla hjärslagen. Har funderar på pulsklocka men den är rätt så dyra om man ska ha en bra. Stetoskopen är väl med dyra men ja behöver bara ett att lyssna på slagen jag behöver inte höra några underljud o avancerade saker.. Så det duger nog med ett B märke.
Vovvarna är helt utslagna mamma och min kusin har varit på en riktig lång promenad med dem o så har dem sökt efter godis. Har visat mamma hur hon ska göra för att det ska bli extra svårt för dem.
Nu vila
Flimmer ?!

Hoppas hoppas ja inte behöver börja med medicineringen igen! Jag fasar för det! Ja orkar verkligen inte att allting ska börja om igen. Blir bara så ledsen o besviken på mig själv. Trodde ja var frisk nu. Varför kan aldrig saker och ting bara vara bra nån gång. Känns som att varje gång något bra händer mig så måste något dåligt hända för att förstöra. Så har det nästan varit sålänge ja kan minnas..
Ush nu tycker ja att vi alla håller tummarna o så får vi se vad läkaren säger imorgon.
Nya piller


Bild tagen från google.
Men apoteket hade inte just det märket men dem hade exakt likadana piller fast med ett annat namn som var billigare. Så det fick bli dem istället. Veramapil mylan heter dem. Burken ser likadan ut fast den är i plast och innehåller 100 små vida tabletter.
Får se om dem hjälper, ska faktist ta en just nu eftersom jag provade att jogga.. Eller jogga kan man nog inte kalla det. Jag tog kanske 8 steg i joggningstakt och kände direkt att hjärtat inte klarade mer och ja blev helt slut, var tvungen sätta mig ner o vila..
Det är helt sjukt hur dålig kondition jag fått på bara 1 månad. Jag har ju slutat med all medicin och pplåster för att testa hur jag skulle må. O som jag känner nu så har jag bara blivit MKT sämre.
Ett exempel är att jag och M skulle lyfta en baslåda på 40 kilo tillsammans hemifrån till bilen. Jag trodde bokstavligen att jag skulle dö. Han trodde jag skämtade med honom. Var tvungen att stanna o släppa taget för ja mådde så dåligt, undefär som att jag skulle sprungit tills jag stupat.
Känns inge kul alls, jag orkar bara mindre o mindre..
Förvirrad

Sen fick ja en sämre nyhet men vill itne skriva det på bloggen just nu.
Har iallafall fått nya mediciner utskrivna o ja kan glädjas av att ja slipper det förbannade waranet som jag hatade mest.
Uppkopplad

Känns som hon satte det lite konstigt för det går ända upp mot halsen.. Det värsta med denna är att det är 7 sladdar o alla kliar o gör ont efter ett tag, kanske för jag är känslig mot metallen. Den andra jag brukar ha är mycket smidigare.. Men men förhoppningsvis är det sista gången jag har något sådant.

Min semester börjar tidigt

Jag hoppas verkligen inte att det är ett återfall utan bara stressen som orsakar allt.
Snart kommer M hem då ska vi ta en långpromenad i skogen med hundarna. Sen blir det träning för mig och Max inomhus.
Det spökar i min kropp

Var på Ak mottagningen nyss och tog prover. Det konstiga var att dem låg ännu högre än sist och då var dem redan för höga. Jag skulle ha ätit 0, 1/2, 1/2, 1/2 men jag åt 0, 1/2, 0, 0 När ja tog proverna förra gången låg dem på 3.2 nu låg dem på 4.0 Tycker ju att det borde minskat rätt kraftigt och inte ökat. Det kanske har ett samband med att jag går ner i vikt hela tiden.. från 50 till 45 på 1 månad, känner mig som ett skelett.
Tycker dem borde ta tag i det här och låta mig o få sluta med waranet..
AK står för Anti Koagulantia
(PK-INR, protrombin-komplex international normalized ratio), dvs hur lättblödande en person är.
INR är den internationella beräkningen av blodets koaguleringsförmåga
PK-INR målvärde 2.0-2.5
Flimmer

Nä nu ska jag äta jordgubbar och kramas med hundarna!
Ak mottagningen

Idag på jobbet börja halsen krångla igen och en massa extraslag på hjärtat. Det måste ju tyda på dieselavgaserna. Vissa stunder trodde jag att jag flimmrade, har så himla svårt att skilja på flimmret och extraslagen nu efter operationen.. Vet ju inte om jag gått o flimmrat eller om ja haft extraslag. Aja nu känns det som ja sitter o yrar.. Nu blir det mat och sen sovdags.
Ps.Länge sen jag skrev under kategorin förmaksflimmer, riktigt positivt faktiskt
Flimmer eller extraslag ?

Hemma igen

Operationen gick bra, dem sa att dem hittade felet denna gång, fast det sa dem sist med. Det är fortvarande 70% chans att ja blir bra. Jag får absolut inte flimmra igen alls om jag gör det ska jag direkt ta kontakt med läkare.
Har fått hem blodförtunnande sprutor som jag ska ta i några dagar. Försökte lära mig det imorse men jag högg mig själv i fingret så jag går hellre till vc och låter dem göra det. Har ont i hjärtat och fick tradolan som smärtstillande men jag vet inte hur det kommer gå, brukar kräkas utav såna starka medel.
Jag har fått antingen vätska eller blod i hjärtsäcken från när dem brände så därför har ja lite ont. Jag minns inte riktigt vilket det var. Ont i ljumsken har jag med men inte som förra gången, då jag trodde det var värsta hålet in. Nu vet jag att det inte alls är stort och vågar därför röra mig mer. Jag är glad att det är över nu och ja hoppas ja slipper allting nu.


Saknar dem såå mkt
Operation nr 2

Snart ska jag hålla på tvätta mig med dem där äckliga svamparna man får med. Vill inte gå lägga mig för då går tiden mycket snabbare..
Åker dit själv imorgon, mamma är hemma med hundarna och M jobbar. Ida ville följa med, men känns taskigt för henne o sitta där sj i flera timmar och sen kommer ja vara ganska okontakt bar ändå. Ja sa åt dem att komma på kvällen då vill ja ha massor med sällskap!
Nu ska jag passa på äta en massa för efter 00 får ja inte äta alls..
Håll tummarna för mig imorn !
Nu Räcker det

Efter igår så vill jag inte mer, vill inte ha mer ont. Blodproverna tog 25 minuter att ta blev stucken och stucken men inget blod kom någonstans. O slangen ner i halsen vill ja helst glömma. Det gjorde så ont så ja inte äns önskar det till min värsta fiende. Vill inte opereras på måndag, vill ju inte ha mer ont :( Hatar sjukhus!
Lätt frukost

Är sjukt nervös. Trodde ja skulle ha mardrömmar men det ända ja drömde om va zombies som ja försökte döda.
Nu ska ja byta om o läsa lite bloggar innan Ida kommer o hämtar mig..
Dop och akuten

När jag kom hem så fick jag flimmer som vanligt, ringde Ida och vi åkte upp. Dem ville som vanligt lägga in mig men jag ville som vanligt inte.. Fick en ekg remsa att ta med mig till US på torsdag och en seloken och åke hem.
Jag gjorde ett graviditetstest oxå och som jag redan visste så var jag inte gravid. Det var för att utesluta att morgonillamåendet berodde på det.
Nu ska vi laga mat. Pomme och lövbiff med beasås
Ta ut ilskan på fel saker.

Och saker jag borde bli arg över det orkar jag inte längre. Som idag när jag gick ner i tvätten och det fanns inte en enda tid på hela veckan, åkte till mamma och hon skulle tvätta min jacka. Hon använde inga bollar så dunet i jackan blev som en stor klump i ryggen. Då blev jag förbannad på stackars mamma och det kändes som hela världen gick under. När jag väl kom hem kom tårarna och jag kunde inte sluta gråta.. När jag väl tänker efter så är det en skitsak, ingenting jag skulle bli arg över absolut inget jag skulle gråta över normalt. Känner mig helt tömd på energi och vill bara sova. Det känns som att jag bara samlar på mig känslor och förtränger allt. När det sen kommer en skitsak så kommer alla känslor på en gång. Jag lever i min bubbla och låtsas som allting är bra. Behöver nog någon som rystar om mig och väcker mig till verkligheten. Men när det väl står någon och säger till mig så vill ja inte ta åt mig.. Jag gnäller ofta om småsaker men när det väl är något stort vill jag inte äns prata om det. Känns som jag är påväg att ge upp men ändå finns det nåt som får mig o kämpa. Jag har gått igenom detta en gång tidigare och ja ska klara det en gång till.. Sen får det vara bra! Jag må vara stark men jag är inte superwoman.
Ja var bara tvungen att skriva av mig lite.
Förmaksflimmer.se

Denna sida har hjälpt mig väldigt mycket med mina ibland dumma och konstiga frågor :) Har gjort så jag fått mer kött på benen och vågat säga ifrån när jag blivit orättvist behandlad. Förmaksflimmer.se är ett jätte bra forum där alla kan ställa frågor! Man blir alltid trevligt bemött. Så jag tänkte även lägga till en länk bland dem andra länkarna längre ner i bloggen.