Igår gick det ju inte så jättebra på lydnaden. Pepsi fick 157 poäng och 160 är 1 pris.
Det var ställandet som sabbade det hela. Egentligen borde han fått sämre poäng enligt mig. För han kändes inte med för fem öre. Han luktate på blommorna istället :)

Så kan det gå. En kvinna som vann förrgår med 180p fick idag ett 3pris dagen efter. Så det är inget man ska hänga läpp över.

Det jag känner mig lite ledsen över våran otur. Jag vill också debutera med min Max, jag vill också göra Mh eller kora. Känns som jag är den med den vilda jobbiga agressiva hunden som aldrig kommer nånonstans.
Medans alla andra har så perfekta hundar enligt dem.
Sen vet jag inte om de bara skriver om sina perfekta stunder och inte vill skriva om sina dåliga.
Jag vill inte bara skriva om mina bra stunder. För mina hundar är långt i från perfekta.
Det känns lite som det är någon slags undermedveten tävling en tävling vi inte vara med i. (Min hund gjorde si och så.. vad gjorde din hund ?)

Jag har lärt mig av min psykolog att bara tänka på mina egna mål och inte sätta så höga mål för långt bort.
Mycket av min tid har jag spenderat i sjuksängen medans andra kanske spenderat den tiden på hundträning.

Jag har snart nått mitt mål med Pepsi och det är ett Lp1 sen ska vi inte hålla på mer med lydnad.
Max tycker om lydnad så honom ska vi köra med så långt det går. Men helst vill jag köra bruks eller apell med honom.

Ville bara få ur mig lite..  Ni behöver inte hålla med mig.