Idag fick jag ett bakslag med Max. Han skällde o skällde på några hundar vi mötte.
Jag hoppas det är för att han känner sig svagare nu och att luktsinnet inte är som det ska pga kvalsterna.
Det ända logiska jag kan tänka mig är att han blir mer osäker utav det. Sen blev vi båda överraskade.

Andra hundmötet skällde han men ja släppte kopplet direkt. Då fortsatte han på stället men när ja började leka med en kotte så fick jag hans uppmärksamhet. Då gjorde vi lite sidoförflyttningar, medans de andra hundarna gick förbi.

Jag hade faktist ränkat med att få flera bakslag. För det kan inte bara gå bra. Vi fortsätter o träna som vanligt så blir det nog bättre o bättre.

Jag tror inte hundarna lider utav att inte få träffa andra hundar i några veckor. Det är nog mest jag som lider.
Känns så tråkigt och ensamt. O man känner sig så elak när folk frågar om de får hälsa. Nej tyvärr han smittar. Då får man alltid värsta blicken, så försvinner de fortvare än vinden :( Men hellre det än att hela kvarteret ska få noskvalster. Det är bara att hålla ut.